Hälsomarkörer

Hälsomarkörer i ett blodprov är olika ämnen som mäts i ditt blod för att ge en bild av hur din kropp mår. De fungerar som små indikatorer på din hälsa. 

Bodprovet kan visa värden för många olika områden i kroppen, bland annat:

Blodstatus: Ger information om dina blodceller och kan upptäcka blodbrist eller infektioner.
Blodsocker: Mäter glukos och HbA1c för att se om du har risk för eller redan har diabetes.
Blodfetter: Som kolesterol och triglycerider, vilka är viktiga för att bedöma risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Lever- och njurfunktion: Mäter enzymer och andra ämnen som visar hur väl dina organ fungerar.
Vitaminer och mineraler: Till exempel D-vitamin och järn, för att se om du har några brister.
Hormoner: Kan ge insikt i bland annat sköldkörtelns funktion eller hormonell balans.

Läsa mer om de olika hälsomarkörena som du kan få svar på genom Falcks hälsokontroll

Blodsocker

HbA1c

Ett långtidstest för blodsocker. När socker (glukos) finns i blodet fastnar en del på hemoglobinet i de röda blodkropparna. Eftersom dessa celler lever i ca 2–3 månader speglar HbA1c den genomsnittliga blodsockernivån under den perioden. Ett förhöjt HbA1c innebär att blodsockret ofta är för högt, vilket används för att diagnostisera och följa diabetes.

Glukos

Visar blodsockernivån i stunden när provet tas. Värdet kan påverkas av när du senast åt, stress, infektioner eller mediciner. När insulinproduktionen i bukspottkörteln är otillräcklig eller om kroppens celler har minskad känslighet för insulin får man för höga blodsockernivåer. Detta är vad som sker vid diabetes eller förstadium till diabetes (prediabetes.

C-peptid

Bildas i samma mängd som insulin när bukspottkörteln producerar hormonet. Genom att mäta C-peptid kan man se hur mycket insulin kroppen själv tillverkar. Detta är viktigt för att skilja mellan olika typer av diabetes: vid typ 1-diabetes är C-peptid ofta mycket låg, medan den vid typ 2-diabetes kan vara normal eller förhöjd. Testet kan också visa om kroppen fortfarande producerar insulin hos personer med längre tids diabetes.

Blod och järn

Blodstatus

Ett samlingsprov som ger en bred översikt över blodets olika celler:

  • Röda blodkroppar som transporterar syre.
  • Vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret.

Provet används för att upptäcka blodbrist (anemi), infektioner, inflammationer eller andra sjukdomar som påverkar blodet och benmärgen.

Hemoblobin (Hb)

Mäter mängden hemoglobin, det syretransporterande proteinet i de röda blodkropparna. Låga värden innebär anemi, vilket kan ge symtom som trötthet, blekhet och andfåddhet. Höga värden kan ses vid uttorkning, rökning eller vissa sjukdomar som ökar blodkroppsmängden.

Leukocyter (LPK)

Antalet vita blodkroppar i blodet. De är en central del av immunförsvaret.
Höga nivåer kan tyda på infektion, inflammation, stress eller vissa blodsjukdomar.
Låga nivåer kan göra att kroppen blir mer mottaglig för infektioner och kan bero på virusinfektioner, läkemedel eller sjukdomar som påverkar benmärgen.

Trombocyter (TPK)

Mäter antalet blodplättar, som behövs för blodets koagulation.
Låga nivåer (trombocytopeni) kan ge ökad blödningsrisk, även vid små sår.
Höga nivåer (trombocytos) kan öka risken för blodproppar men kan också uppträda tillfälligt vid infektioner eller inflammation.

Ferritin

Ferritin är ett protein som binder och lagrar järn i kroppen, mäter kroppens järndepåer.
Låga värden betyder att kroppens järnreserver är slut, vilket är det vanligaste tecknet på järnbrist.
Höga värden kan tyda på inflammation, leversjukdom eller järnöverskott (hemokromatos).

Transferrinmättnad

Visar hur stor del av transportproteinet transferrin som är bundet till järn.
Låga värden är typiska vid järnbrist.
Höga värden kan ses vid järnöverskott.

Transferrin

Ett protein som transporterar järn i blodet.
Höga nivåer ses ofta vid järnbrist eftersom kroppen försöker ta upp mer järn.
Låga nivåer kan tyda på inflammation, infektion eller leversjukdom.


Järn

Mäter den aktuella mängden järn i blodet. Järn behövs för att bilda hemoglobin och transportera syre. Järnbrist är vanligt o ch ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas.
Låga värden ses vid järnbrist.
Höga värden kan bero på för högt järnintag, vissa blodsjukdomar eller inflammation.

Hjärta och kärl

HDL-kolesterol

HDL kallas ofta det ”goda” kolesterolet. Det transporterar bort överskott av kolesterol från blodkärlen tillbaka till levern, där det kan brytas ner och försvinna ur kroppen. På så sätt motverkar HDL att plack byggs upp i kärlväggarna (åderförkalkning). Högre nivåer är därför kopplade till en lägre risk för hjärt–kärlsjukdom, medan låga nivåer kan innebära ökad risk.

non-HDL-kolesterol

Detta beräknas genom att ta totalt kolesterol minus HDL. Måttet inkluderar alla ”onda” kolesterolpartiklar (främst LDL men även andra skadliga lipoproteiner) som kan bidra till åderförfettning. Non-HDL är ofta ett mer heltäckande mått än enbart LDL och anses ge en bra bild av den totala mängden blodfetter som kan skada kärlen.

LDL-kolesterol

LDL kallas det ”onda” kolesterolet eftersom det transporterar kolesterol ut till kroppens vävnader. Om mängden blir för hög kan LDL fastna i blodkärlens väggar och bilda plack. Med tiden kan detta leda till trånga kärl och ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Därför är höga LDL-nivåer en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärt–kärlsjukdom.

Totalt kolesterol

Visar den totala mängden kolesterol i blodet, både HDL (”gott”) och LDL (”ont”). Ett högt totalvärde kan innebära ökad risk för hjärt–kärlsjukdom, men värdet i sig är inte alltid tillräckligt. För att kunna göra en rättvis riskbedömning behöver man också titta på hur mycket som är HDL och LDL, samt på triglycerider. Genom att följa hälsosamma levnadsvanor med rätt kost, motion och eventuellt medicinsk behandling kan du optimera dina kolesterolvärden och minska risken för allvarliga sjukdomar.

Triglycerider

Triglycerider är en typ av fett som lagras i kroppen och används som energireserv. Nivåerna påverkas både av kost (t.ex. socker, alkohol och fettintag) och av livsstil (motion, vikt, alkoholvanor). Höga nivåer är kopplade till ökad risk för hjärt–kärlsjukdom, särskilt när de förekommer tillsammans med lågt HDL och högt LDL. Mycket höga nivåer kan dessutom orsaka inflammation i bukspottkörteln. Du kan förebygga riskerna med hjälp av kost, fysisk aktivitet och medicinering, samt varför regelbundna hälsokontroller är avgörande för din hälsa.

ApoB/ApoA1-kvot

Ett förhållande mellan två viktiga proteiner som transporterar blodfetter:
ApoB finns i ””onda”” blodfetter (som LDL).
ApoA1 finns i ””goda”” blodfetter (som HDL).
Kvoten visar balansen mellan skadliga och skyddande partiklar. En hög kvot innebär att det finns fler ””onda”” än ””goda”” blodfetter, vilket är kopplat till en högre risk för hjärt–kärlsjukdom. Detta prov kan ibland ge en tydligare riskbedömning än enbart LDL/HDL.

Apolipoprotein A1

Det viktigaste proteinet i HDL-kolesterol (”det goda”). Det hjälper till att transportera bort kolesterol från blodkärlen till levern. Höga nivåer är kopplade till skydd mot hjärt–kärlsjukdom, medan låga nivåer kan tyda på ökad risk.

Apolipoprotein B

Det viktigaste proteinet i LDL-kolesterolet och i andra ”onda” lipoproteiner. Varje LDL-partikel innehåller ett ApoB, vilket gör att mätningen ger en direkt uppskattning av hur många skadliga partiklar som finns i blodet. Höga nivåer innebär ökad risk för åderförkalkning och hjärt–kärlsjukdom. Genom hälsosamma livsstilsval såsom förbättrad kost, motion och viktkontroll kan Apo B-nivåerna sänkas, men ibland krävs läkemedelsbehandling.

Lipoprotein(a)

En särskild typ av LDL-liknande partikel som till stor del är ärftligt betingad. Höga nivåer är en oberoende riskfaktor för hjärt–kärlsjukdom och stroke, även om övriga blodfetter är normala. Eftersom värdet påverkas mycket lite av kost och livsstil används det ofta som ett komplement för att identifiera personer med förhöjd ärftlig risk.

Inflammation

CRP

En inflammationsmarkör som stiger snabbt vid infektioner eller akuta inflammationer i kroppen.
Höga värden talar ofta för infektion (bakterier snarare än virus) eller pågående inflammation.
Normala nivåer innebär att det inte finns någon större pågående inflammation.

CRP, högskänsligt

En känsligare variant av CRP som kan upptäcka mycket låga nivåer av inflammation.
Används inte främst för akuta infektioner utan för att bedöma låggradig, kronisk inflammation, som kan öka risken för hjärt–kärlsjukdom.
Förhöjda värden kan tyda på en sådan låggradig inflammation även hos i övrigt friska personer.

Lever

ALAT

Ett enzym som finns främst i leverceller.
Förhöjda nivåer tyder ofta på leverskada, till exempel vid fettlever, hepatit, läkemedelspåverkan eller alkoholskador.

ASAT

Ett enzym som finns i levern men också i hjärtat, skelettmuskler och andra vävnader.
Jämförs ofta med ALAT för att avgöra om källan är levern eller annan vävnad.
Förhöjda nivåer kan därför tyda på leverskada, men även på muskelskada eller hjärtinfarkt.

Alkaliskt fosfatas (ALP)

Ett enzym som finns i levern, gallvägarna och skelettet.
Förhöjda nivåer kan ses vid hinder i gallvägarna (t.ex. gallsten, gallstas) eller vid bensjukdomar.
Vid behov kombineras med andra tester för att avgöra om förhöjningen kommer från levern eller skelettet.

Gamma-GT

Ett enzym som finns i levern och gallvägarna.
Förhöjda nivåer är ofta kopplade till alkoholpåverkan, läkemedel eller gallstas.
Används ibland tillsammans med ALP för att bekräfta om en förändring beror på levern.

Bilirubin

En nedbrytningsprodukt som bildas när röda blodkroppar bryts ned.
Förhöjda nivåer kan tyda på lever- eller gallvägssjukdom, men kan också bero på ökad nedbrytning av röda blodkroppar (hemolys).
Ger gulaktig hud och ögonvitor (gulsot) vid högr

Njure

Kalcium

Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.

Kalium

En elektrolyt som är avgörande för hjärtats rytm, musklernas funktion och kroppens vätskebalans.
Förhöga nivåer (hyperkalemi) kan orsaka allvarliga hjärtrytmrubbningar.
För låga nivåer (hypokalemi) kan leda till muskelsvaghet, kramper och rubbningar i hjärtrytmen.

Natrium

En elektrolyt som styr kroppens salt- och vätskebalans samt påverkar blodtrycket. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.
För höga nivåer (hypernatremi) ses ofta vid vätskebrist.
För låga nivåer (hyponatremi) kan bero på övervätskning, hormonrubbningar eller vissa läkemedel.

Albumin

Albumin är ett viktigt protein som produceras i levern och ansvarar för att transportera ämnen i kroppen samt upprätthålla vätskebalansen. Analys av albuminvärdet ger information om lever- och njurfunktion samt näringsstatus. Höga värden kan tyda på uttorkning medan låga värden kan indikera leversjukdom, njurproblem, inflammation eller undernäring.


Klorid

En elektrolyt som tillsammans med natrium och kalium bidrar till kroppens vätske- och syra–basbalans.
Avvikande nivåer kan ses vid rubbningar i vätskebalansen, syra–basrubbningar eller vid vissa mag–tarmsjukdomar.

CystatinC

Ett protein som produceras av alla kroppens celler och filtreras av njurarna.
Ger en mer tillförlitlig bild av njurfunktionen än kreatinin eftersom det inte påverkas av muskelmassa.

eGFR (cystatin C)

GFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.
Särskilt användbart hos äldre eller personer med avvikande muskelmassa där kreatinin inte är tillräckligt tillförlitligt.

Fosfat

Ett mineral som är viktigt för skelettet, energiproduktion och syra–basbalans.
Nivåerna styrs av D-vitamin, njurar och bisköldkörtelhormon.
Obalans kan ses vid njursjukdom, D-vitaminbrist eller bisköldkörtelrubbningar.

Urat

Slutprodukt från nedbrytning av puriner (ämnen i DNA och vissa livsmedel).
Förhöjda nivåer kan leda till gikt (smärtsamma ledinflammationer) eller njursten.

Urea

En avfallsprodukt från nedbrytning av proteiner som utsöndras via njurarna.
Låga nivåer ses ibland vid leversjukdom.
Höga nivåer kan tyda på nedsatt njurfunktion, uttorkning eller högt proteinintag.e nivåer.

PSA (Prostata-specifikt antigen)

PSA är ett protein som produceras av prostatakörteln och finns i låga nivåer i blodet hos friska män. Förhöjda nivåer av PSA i blodet kan indikera olika tillstånd i prostatan, som tillexempel prostatit (inflammation i prostatan), benign prostatahyperplasi (förstorad prostata) och prostatacancer. PSA-testet används ofta som en screeningmetod för prostatacancer och för att övervaka behandlingseffekten hos patienter med känd prostatacancer.

Sköldkörtel

TSH

Ett hormon som produceras i hypofysen och styr sköldkörtelns produktion av hormonerna T4 och T3.
Högt TSH kan tyda på att sköldkörteln fungerar för långsamt (hypotyreos).
Lågt TSH kan tyda på att sköldkörteln är överaktiv (hypertyreos).
TSH är ofta det första provet som tas vid misstanke om sköldkörtelsjukdom.

T4 fritt – Tyroxin

Mäter den fria, biologiskt aktiva formen av hormonet tyroxin.
Låga nivåer tillsammans med högt TSH stärker misstanken om hypotyreos.
Höga nivåer tillsammans med lågt TSH tyder på hypertyreos.

T3 Fritt – Trijodtyronin

Mäter den fria, aktiva formen av hormonet trijodtyronin.
Förhöjda nivåer ses ofta vid hypertyreos.
Låga nivåer kan förekomma vid hypotyreos eller vid svår sjukdom (s.k. låg T3-syndrom).
Eftersom T3 varierar mer används det ofta som ett kompletterande prov.

TPO-antikroppar

TPO-antikroppar (förkortningen ak står för “antikroppar) är så kallad autoantikroppar, det vill säga proteiner som kroppen själv har bildat och som angriper kroppens egna vävnader. 
Förhöjda nivåer tyder ofta på en autoimmun sköldkörtelsjukdom, t.ex. Hashimotos tyreoidit (som orsakar hypotyreos) eller ibland vid Graves sjukdom.
Förekomsten kan ses även hos friska, men ökar risken att utveckla sköldkörtelsjukdom.

TRAK

Antikroppar som stimulerar sköldkörteln att producera mer hormon.
Förhöjda nivåer är typiska vid Graves sjukdom, den vanligaste orsaken till hypertyreos.

Vitaminer och mineraler

Vitamin B12 (Kobalamin)

Ett vitamin som är nödvändigt för nervsystemets funktion och för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar.
Brist kan ge blodbrist (megaloblastanemi) och symtom som trötthet, domningar, minnesproblem eller balanssvårigheter.
Förhöjda nivåer är ovanliga men kan ses vid leversjukdom eller vissa blodsjukdomar. Kroppen själv kan inte tillverka detta vitamin utan det måste intas via kosten.

Folat

Ett B-vitamin som är viktigt för celldelning och för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar.
Brist kan leda till blodbrist (megaloblastanemi), särskilt hos gravida eller personer med dåligt näringsupptag.
Tillräckliga nivåer är viktiga under graviditet för att minska risken för fosterskador och stimulering av mjölkproduktionen.

Homocystein

Homocystein omvandlas till andra typer av aminosyror i kroppen, men för att detta skall kunna ske krävs tillräckliga nivåer av vitaminerna B6 (pyridoxin), B9 (folat) och B12 (kobalamin) samt av de enzymer som behövs för att denna process skall kunna ske. Höga nivåer av homocystein i blodet ses därför vid brist på dessa B-vitaminer, men även vid vissa sjukdomstillstånd som njursjukdom, underfunktion av sköldkörtel (hypotyreos), hudsjukdomen psoriasis och vid intag av vissa läkemedel (såsom Omeprazol, statiner och metformin samt vissa antiepileptika). 
Höga nivåer kan vara ett tecken på brist på dessa vitaminer och är kopplat till ökad risk för hjärt–kärlsjukdom och blodpropp.
Normala nivåer talar för att kroppens vitaminbalans fungerar bra.

Vitamin D

D-vitamin skiljer sig från övriga vitaminer genom att även vara ett så kallat steroidhormon och har en central roll i regleringen av kroppens kalcium- och fosfatbalans. Vitaminet krävs för uppbyggnad av vårt skelett men har också betydelse för att kroppens celler skall kunna dela sig normalt och för ett välfungerande immunförsvar. Låga D-vitaminnivåer har sammankopplats med förekomsten av en rad tillstånd som depressioner, trötthet, fibromyalgi samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.Ett fettlösligt vitamin som kroppen kan bilda själv i huden vid solexponering. 
Brist är vanligt i Norden, särskilt vintertid, och kan leda till benskörhet, muskelsvaghet och ökad risk för frakturer.
För höga nivåer kan ge för mycket kalcium i blodet och skada njurarna, men det är sällsynt.

Magnesium

Magnesium är ett spårämne som har stor betydelse för flertalet funktioner i kroppen och behövs för att våra nerver och muskler skall fungera, för att vår energiomsättning skall fungera normalt och för att våra gener skall kunna bildas på ett korrekt sätt. Magnesium kan inte produceras av kroppen utan måste intas via maten. En brist beror som regel på att man fått i sig för lite magnesium via kosten eller att man äter läkemedel som försämrar upptaget av magnesium i tarmen.
Brist kan orsaka muskelkramper, trötthet, hjärtrytmrubbningar eller nedsatt immunförsvar.
Förhöjda nivåer är ovanligt men kan ses vid njursvikt eller mycket högt intag av magnesiumtillskott.

Zink

Zink är ett mineral som finns i celler i hela kroppen och behövs för att kroppens immunförsvar ska fungera ordentligt. Zink fyller också en funktion vid celldelning, celltillväxt, sårläkning och påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater och fett. Zink spelar också en viktig roll i ämnesomsättningen.
Brist kan ge försämrad sårläkning, håravfall, hudförändringar eller nedsatt immunförsvar.
Höga nivåer är ovanliga men kan orsaka illamående, påverka kopparupptag och störa blodvärden.

Övrig

Kreatinkinas

Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Ett enzym som finns i muskler, hjärta och hjärna.
Förhöjda nivåer kan tyda på muskelskada, t.ex. efter hård träning, trauma eller muskelsjukdomar.
Används ibland för att bedöma hjärtmuskelskada, men mer specifika prover (t.ex. troponin) används i dag oftare